Lördag 2 juni

Igen en mycket tidig morgon - klockan 04.45 ringde en väckarklocka.
Vad sjutton är det som gör att de ska upp så här tidigt en sån här ruggig dag, undrade jag där jag låg.
Ute regnade det ymningt, termometern visade på 5 plusgrader och det blåste hårt - en dag som gjord att morna sig extra länge på.

Efter frukost gav de sig iväg, matte och Rolle - mot ny utställning. I Norrköping denna gång.
Husse och jag drog oss till soffan för ytterligare några timmars vila.

I Grödinge hämtade de upp Monstret som kom med som support. Extra skönt en dag som denna skulle det visa sig. Tack snälla Pia, för att du ställer upp i ur och skur.

Ju närmare målet de kom desto blåare blev himlen. Temperaturen steg till modiga 11 grader (!) - men den hårda blåsten bestod.
Väl framme, i god tid, installerade de sig vid ringside med ryggen mot blåsten och började förberedelserna för dagens ringdans. Rolle fick lite hjälp med en sista justering av hasorna av Jeanette M som hade saxen med sig.
Allt borde ha gått som en dans ... men inte så denna gång.
Det började OK
Uppställning inne i ringen.
 
5 unghundspojkarna sprang runt ett varv tillsammans.
        
Men sen ...
... sen skulle de fram en och en till domaren, Jochen Eberhardt.
Ja, ni ser själva. Första hälsningen, när domaren kommer fram och Rolle får nosa på honom helt OK ... men sen ...
     
"Thank you madam. I cannot accept that" sa domaren och de fick lomma ut ur ringen med svansen mellan benen och skammens rodnad på kinden.

Varför gör han så här, min lillebror?
Från 'Well presented' i Vallentuna till utvisad i Norrköping.
Matte är smått förtvivlad och mycket konfunderad.
Det började ju lite smått redan förra helgen i Vallentuna. Men den domaren hade hatt - det hade inte den här.
Ja, faktiskt nekade han hantering även på på MH:t ... hmmm???
Fast vare sig hatt, regncape, yviga gester, mullrande röst, fladdrande papper får spela någon roll - han måste låta sig hanteras! 

När all lagotto-bedömning var klar haffade matte domaren igen för att kolla om han kunde försöka igen - off the record, så att säga. Samma sak igen. Första hälsningen OK - men sen var det stopp.
" He has very strong integrity and knows very well what he wants or not"  sa domaren. "Not everybody likes germans" sa han med ett leende, innan han gick vidare.
 
Nu måste här tränas utställningshantering!!
Av främmnande personer i främmande miljö.
Lite konstigt är det dock, eftersom alla tidigare (5st) utställningar gått utan anmärkning och all tandvisning på lydnadsträning och tävling likaså.
Till och med så att Mia, som var domare på 'Vår lagotto-utställningen' i Nykvarn tyckte att han inte behöver någon support: "Han står så fint och det är bättre ut om du bara står" sade hon till matte, som tänkte sätta sig ner på huk för att supporta. 
      
Faktum kvarstår - det måste tränas hantering!
Goda råd och tips tacksamt emot.