God fortsättning på det här nya året vill vi önska er alla.
Vi hoppas att det blir ett bra år med många sköna vardagar, massor av härliga upplevelser och framgång på såväl lydnadsplan som i utställningsringen.

Många gör en sammanfattning av året som gått. Inte vi - men ni ska få en kort resumé över den senaste tiden. 
Inte heller gör vi upp någon plan för det nya året. Vi tar det lite som vi känner för allteftersom det dyker upp. Men nog ska vi, läs Rolle, försöka få till ytterligare två cert i utställningssammanhang och nog ska han klara av appellen i spår och kanske också en start i lägre klass. Ett par förstapris i lydnadsklass 3 skulle inte heller sitta fel. Och till Gotland ska vi! Om vi så ska simma hela vägen. Helst ett par gånger!

Julen passerade ganska lugnt förutom just då de spelade det roliga julklappsspelet. Då var det en strid på stort allvar må ni tro. Vinnare blev nog den yngsta deltagaren, Alma, som var en fena på att slå sexor med tärningarna och räddes inte att sno paket från vare sig farmor, morfar, gammelfarmor, faster eller föräldrar.
   

Nyåret firades också i lugn och ro ute på Yxlan tillsammans med Britt och Vibbe.
Vi - och då menar jag tvåbeningarna - frossade i god mat och efterrätter varenda dag. Så mycket att matte nu har avgett ett nyårslöfte om viss lättnad ...
Här bildas fin glöd inför nyårsaftonens grillning av oxfilé ..  

Något direkt vinterväder var det inte där ute på Yxlan. Grått och blött men inte tillräckligt varmt för simtur, så vi höll oss. vid strandkanten, både Rolle och jag.
 
 

Och så har det fortsatt - grått och blött i stort sett varje dag. Snömassorna har krympt en hel del.
Men inte tillräckligt, fortfarande är det i stort sett ogåbart i skogen. Skaren håller inte för matte. Vilket vi tycker är jättetrist, det blir så dålig variation på promenaderna. Samma upptrampade slinga mest varenda dag och sen promenader i koppel på gångvägar ... Gissa om vi längtar till barmark!

Inte har det blivit något tränat heller, varken för Rolle eller mig. Inte det minsta lilla, inte ens inomhus hemma ... Måtte det inte vara ett tecken på hur det nya året ska fortsätta. Ingen risk att vi är utarbetade, men skönt att vila lite i soffan tillsammans med husse är det alltid.

Avslutar med ytterligare ett par bilder från utställningen i december. De här är tagna av Agneta Låås.
Den här bilden här nedan visar vinnaren i hanhundsklassen, Lagotessa Semifreddo med Ingela Melkersson - men i bakgrunden ser ni att vårt monster Pia har fokus på något helt annat ... nämligen allas vår Rolle. 
 

Puss på dig matte - det här gjorde vi bra!
        

 

Totti

10 januari 2013 02:57

Inga oöverstigliga mål ni satt upp, förutom det där med att simma till Gotland förstås. Nån gräns finns det även för en vattenhund. God fortsättning på det nya året, önskar vi!

http://www.tottskrutten.bloggagratis.se

 

Schnauzerflickorna

16 januari 2013 16:47

Soffbilden med er husse känner vi igen. Så har vi också haft det en längre tid när mattes knän inte var så bra. Hur är det med er mattes knä? Hon måste ta det försiktigt.Libby skickar ett stort tack för gratulationerna.Puss på er grabbar.

http://www.schnauzerflickorna.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Ja, nu har han gjort det igen; showat i ringen!Radunon Söndagen den 31 maj var det dags för Lagottoklubbens årliga Raduno i Österbybruk. Dit måste man ju bara åka, tycker matte. Men det är det nog bara hon som tycker. Ja, kanske Rolle då. Husse och j...

   Det här blir en fotokavalkad över vår vecka på Gotland ... Många bilder är det, så en del är i miniformat, men klicka på dem så ser du dem bättreEn hel vecka hade vi, matte, Rolle och jag, att njuta av våren på vår favorit ö.Norsta Auren tjohooo...

... eller en vandring bland Saharas sanddyner... eller rätt och slätt en liten försmak om vad som väntar oss, Rolle och mig, i nästa vecka... SAND, SAND och åter SAND. Endast en kort biltur hemifrån öppnade sig ett helt nytt landskap för våra ögon ...

Nu ska det bloggas!Att vi inte fått till en endaste uppdatering sedan 21:a september finns väl egentligen ingen fullt godtagbar ursäkt för. Det är faktiskt ganska så skämmigt ... Men nu är vi på 'G' igen, så förhoppningsvis blir det något tätare uppd...

... utan rätt duktig också I lördags, den 13:e, blev han nämligen klubbmästare i Lägre Spår, min lillebror. Måste faktiskt medge att jag är imponerad för jag vet att han inte fått den uppbackning och träning som borde ha föregått en så pass viktig ...