I onsdags fick vi ett grönt, väldoftande, paket med tryfflar från Gotland.
Hälften av innehållet leker vi med nu, så ofta vi kan och så länge det går att peta ner dem i jorden.
Resterande har vi sparat i frysen för att ta till så snart våren tinat upp marken igen.
Vi har ju inte riktigt samma förutsättningar här på fastlandet som de har på Gotland, men det går utmärkt att leta tryffel i barrskog också.

Idag, däremot, hittade matte ett nytt ställe som till en viss del påminner om vårt favoritänge i Rute.
Matte har lånat en bild från ett av Ullas facebook-inlägg för att ni ska se likheten. Men ska sanningen fram så är vårt änge bara en bråkdel så stort och bara en bråkdel så vackert som den äkta varan i Rute.
Ovan ser ni den äkta varan, nedan vårt substitut.


Vi hittade alla våra tryfflar, både Rolle och jag. Fyra var. Och bara ett svinn. Det var Rolle den här gången som svalde en. Detta p.g.a att matte inte kunde hitta den i jorden där han markerade ... så han tog den i munnen och innan matte fattade det hade han tuggat i sig den.



En söt, liten skogsmus kilade in i sitt bo här vid björkkvistarna, och distraherade Rolle en liten stund, men han bröt det sökandet när matte sa ifrån, och fortsatte med tryfflandet.

 
Jag hittade inte bara tryffel - en gammal käke av en gammal älg (tror jag) hörde också till dagens fynd.

Enorma tänder, liksom lite dubbla ... påminner nästan om en blomma, liljekonvalj tror jag den heter.


En härlig promenad var det i det friska, vackra vädret.
Och åter igen kunde vi kombilera nytta med nöje; tryffelsök med skogspromenad.
 
För vår del får det gärna dröja med tjäle och djup snö för tryffelsök är något av det allra bästa vi vet.