ressuochrolle

Senaste inläggen

Av Ressu - 26 augusti 2012 19:35

... från och med nu väntar bara nöjen.


I onsdags kom vi till denna underbara ö, Gotland, som doftar av hav och tryffel.
Hav och tryffel, mina allra bästa dofter, ihop med glass, pannkakor, husses köttbullar och Zanzi, Tua, Meja med flera.
Mmmmmm, jag njuter.


Men vistelsen har börjat med fokus på lillskiten.
Tre intensiva dagar, fredag, lördag och söndag. Men nu är det gjort, så nu väntar bara trevligheter.


Hur som helst, i fredags tävlade lillskiten i Lydnadsklass 2 på Traume IP utanför Visby. Det gick nästan. Han grejade 157,5 poäng. Futtiga 2,5 poäng ifrån ett första pris. Det var bland annat en 0:a på Läggandet som satte P för det. Tyvärr. Men egentligen var det en hyfsat bra tävling med 8,5, 8:or och 7,5 och 7:or på momenten och som helhetsintryck skrev domaren: "Pigg och glad hund. Brister något i koncentration och samarbete."  Att han brast i koncentration kan jag faktiskt förstå - det var flera timmars väntan innan han fick komma in på plan.
 
 


Igår, lördag var det dags för första dagen i utställningsringen.
Matte var lite extra nervös efter floppen i Norrköping, men se det hade hon inte behövt vara. Rolle skötte sig med den äran och fick EXCELLENT med CK (2:a) av domaren; Teixeira Luis Pinto, från Portugal.
Hans kritik löd: Nearly square body. Correct mouth. Wellshaped eyes. Good set of ears. Good front and topline. Normal angulation behind. Moves well with a good set of the tail.
Vilket i fri översättning betyder att han är nästan fyrkantig, har korrekt nos och välskapta ögon och öron och att han rör sig bra med välburen svans.


Matte hade glömt kameran i lördags, vilket ni kanske bara är glada åt, för ni kommer att få ert lystmäte vad gäller foton från dagens rond i ringen. Här kommer en kavalkad. Klickar du på bilderna blir de större.


                                       


Rolle 1:a i ÖKK, och slutade sen som trea med reservcert i hanhundsklassen.

Dagens kritik av Donare Eeva Rautala från Finland:
Utmärkt typ och storlek. Vackert maskulint huvud. Bra uttryck. Korrekt placerade öron. Bra bett. Bra hals och överlinje. Korrekt svans. Välproportionerad i höjd och längd. Välvinklad. Korrekt päls. Rör sig parallellt och effektivt. Utmärkt temperament.
En annan gotländsk sork; Gleska for President, 'Nelzon', knep Certet denna gång. Han har ju redan börjat samla på dem, så han och hans hejaklack blev jätteglada.  Nelzon slutade sen som BIR. Grattis Nelzon och Teta. Vi är lika glada för er skull som för vår egen del. Och samma glädje delar vi med Hanna och söta Myra som blev BIM. GRATTIS till alla!

Efter att ha hållits i herrans tukt och förmaning i fyra långa timmar var det så skönt att komma "hem" till vårt boende i Slite och få rasa runt lite med min snygga brorsa på gräsfältet här intill strandbyn. Nu behöver han inte vara rädd om sin look längre så nu jäklar ska det badas och racas. Come on, brorsan, nu kör vi!
 


På 'vårt' fält här växer det bollar på träden vid havet. Bara att plocka!





 

                 

 

Vi återkommer garanterat. Till dess: Simma lugnt!





ANNONS
Av Ressu - 15 augusti 2012 20:10


Av någon, för mig helt obegriplig, anledning kommer det mesta av dagens bloggande handla om Rolle - igen.
Det här ska ju vara vårt gemensamma forum, men nog har han abonnerat på det mesta utrymmet den senaste tiden, eller hur? Jag förstår fuller väl att det blir så ibland när det har tävlats, för den biten har jag lagt ner. Jag skulle gärna ställa upp om det bara blev t.ex spår, eller uppletande ... eller tryffelsök. Men det här med lydnad, på plan, med publik ... njae, det har jag lagt bakom mig, det får lillebror ta hand om.


Och tävlats är vad det har gjorts den här helgen - i vår hemmaklubbs klubbmästerskap.
För första gången alla grenar under en och samma helg; Agility, Bruks, Lydnad och Rallylydnad - och med gemensam trerätters middag på lördagkvällen. Mycket lyckat.
Rolle var bara anmäld till Lydnadsklass 2. Den här gången. Men de fanns de som tävlade i flera grenar - allt gick att kombinera med lite god vilja och flexibilitet. 


Men det var bra nära att matte hade ställt in Rolles deltagande helt och hållet, för han var verkligen inte på topp den här lördagen; ville inte äta mat, betade gräs, bar sig lite konstigt åt ... Men när tidpunkten närmade sig så tyckte hon, matte alltså, att de kunde ju försöka i alla fall - det var ju "bara" ett KM.
Det gick ganska bra! Han fick 155 poäng - ett andra pris och en bronsplacering i det vi kallar Lilla LydnadsKM, som är en hopslagning av LKI och LKII. Vann gjorde en jätteduktig korthårig collie som tävlade i LKI och tvåa kom Ayla, en gul labrador som konkurrerade med Rolle i LKII:an. Henne slår de aldrig, den saken är buffalo.


Här först några bilder på Rolle och matte på plan.
Vid startpunkten inför Fritt Följ. "Är föraren redo?"
  


Rutan. En tass utanför.
  


Ett slarvig islag på återhoppet
  


Men han fick betyg på alla moment - ingen 0:a, men heller ingen 10:a.
Efteråt väntade lek med favoritbollen utanför plan.
 


Tre domare på plan - men bara en som dömde.
Inger var skrivare, Roger dömde och Weine var tävlingsledare.
 
Roger gav Rolle följande betyg:
Platsliggning: 8  (byter ställning och nosar)
Fritt Följ:  7  (DK, släpar, sns, ss)
Läggande:  7½  (DK, något segt läggande)
Inkallande:  9  (något långsamt)
Sändande med ställande: 7½  ( flera kommandon, en tass utanför)
Apportering:  7½  (tveksamt gripande)
Fritt hopp:  8  (islag)
Fjärrdirigering:  8  (går framåt något)
Helhet:  7
Matte är nöjd, för hon vet att det som felade bara är slarvfel - både från hennes sida och Rolles.


Lördagen var en härlig dag med bra väder och program från tidig morgon ända fram till 16-tiden. Matte hann nätt opp hem för en snabbdusch innan det var dags kvällens middag: Toast Skagen, helstekt fläskfilé med kantarellsås och potatisgratäng, Kladdkaka med en hint av After Eight. Underbart gott.
 


På söndagen var det återigen full fart på båda planerna.  Vädret var fint - till att börja med ...
Här en bildkavalkad från helgen. Det snackades, det dömdes, det  det tävlades, det väntades, det tittades och det umgicks - en mycket lyckad helg på alla sätt.
                                     
                
 
Matte ser det här som ett genrep inför Rolles andra start i LKII som kommer att ske inom en mycket snar framtid.
Och rättar de bara till slarvfelen, hon och Rolle, ska det vär vara själva den om de inte ska lyckas ta ett första pris. 
Håll tummarna den 24:e.
Och 25:e och 26:e med för den delen!


Simma lugnt!

ANNONS
Av Ressu - 8 augusti 2012 18:29

... i alla fall vad det gäller Rolles ögonstatus.


Idag kollades hans ögon och det fanns ingenting att anmärka på; inga katarakter eller tecken på ärftliga ögonsjukdomar. Det var väl bra nyheter.

Så värst mycket annat har jag inte heller att berätta, men ni som följt oss på facebook har kanske sett att det nu lossnat det här med simmandet för Rolles del.
För när vi var på besök i Österskär här om dagen så var det plötsligt helt OK att simma.
Vad det var som gjorde att han vågade ta steget ut på djupt vatten vet vi inte, men det var en varm, solig dag, vi hade två leksaker att kasta och vi var flera som kastade ... plötsligt simmade han bara. Som om det var - och det är det ju - den mest självklara sak i världen. Ivrigt påhejad förstås av oss som stod på land.


   
Lugnt och säkert simmade han. Inget plask eller hets.
Äntligen kan han få simma ut och hämta sina egna saker och inte stå där på strandkanten och norpa vad jag bärgat.
Fast jag anar nog att det inte är helt slut med de olaterna ...
 


Vi simmade och simmade ... och simmade.
Och när det var dags att gå hem gick jag inte - jag sprang. Med Danne.
Hemma väntade välförtjänt middag.
Vi fick våra vanliga torra kulor medan de andra - de som går upprätt - smaskade på löjromstoast, grillad entrecôte och till efterrätt färska hallon och blåbär med glass. 


Helt lottlösa blev vi ju inte ... ni vet,  det blir ju alltid lite bortskuret på entrecôterna ... 


Tack Ingela och Danne för en underbar dag.



Av Ressu - 1 augusti 2012 11:00

... letat tryffel alltså.


Även denna gång tillsammans med Totti och Lydia, på för oss helt nya marker i Lissmaskogarna.
Om tre veckor åker vi till Gotland. Och då hoppas vi på att få leta tryffel på riktigt. Men fram till dess tränar vi så gott det går här på fastlandet. Ibland här hemma för oss själva men allra helst tillsammans med Totti och Lydia - det blir liksom lite mera på riktigt då.


Här en bildkavalkad på dagens övning. Totti gick ut som första hund, Lydia tvåa, Rolle trea och jag avslutade.
Alla fyra arbetade bra och metodiskt och hittade tryffelgömmorna.
     
Klickar du på bilderna blir de större. 
Efter avslutat arbete i tryffelrutorna tog vi en promenad till sjön som ligger en bit bort in i skogen.
Lydia tillförde lite extra essens till vissa pölar -

- men de flesta var ganska så torra.
Fast om man ansträngde sig lite och grävde runt lite extra kunde man spaa sig vacker i leran.
  
Fyra rejält skitiga hundar kom sen fram till sjön där det blev bada av.
Totti och jag simmade runt mest hela tiden, medan de där gotländska busarna höll sig vid strandkanten och bara gick i så långt att de bottnar.
 


Här följer en stilstudie i hoppstart á la Ressu:

På edra platser!
Klara                                   Färdiga                             GÅ!
     
     

Klickar du på bilderna blir de större.

Jag och Totti är i stort sett outtröttliga vad det gäller att simma, men det finns en sak som garanterat får oss upp från vattnet: Matsäck. Då kommer vi okallade.
 
Hungriga, blöta hundar fick alla sin beskärda del av det medhavda.
En härlig dag - Tack Totti & Co för det här upplägget.


Nu åker vi som sagt snart till mattes absoluta favoritställe på jorden, Gotland.
Förhoppningsvis får vi tillfälle att fylla på tryffelförrådet. Det behövs, för nu är det helt slut här i frysen ...
En hel del bad ska det bli också, det kan jag utlova. Sudersand i slutet på augusti är ett paradis. Fritt fram för glada, tossiga, badgalna lagotto.


Det blir en hel del annat också på Gotland - för Rolles del - men det återkommer vi om när det är avklarat.
Vi hinner säkert med någon bloggning ytterligare innan det är dags för Gotland, bl.a väntar ett KM hemma på klubben. Man kan se det som ett genrep kanske ... 


Hej hopp - ta ett dopp!





Av Ressu - 31 juli 2012 23:30


Ur led är tiden - pannkakor på en tisdag!
Ja, inte mig emot, jag kan äta pannkakor varje dag; tisdag, torsdag, julafton, midsommarafton spelar ingen Roll...
Idag åt vi det för att det var Rolles födelsedag. Två år fyller han, lillskiten.


Lillskit är förresten ett mycket passande namn idag. För han hittade nå't i skogen, som inte precis luktade lavendel, att rulla sig i. Det slutade med schamponering i duschen. Roligare kan man ha på sin födelsedag kan man tycka.
Inte fick han nå't paket heller. Den ende som fått något idag är jag, som fick ett ekologiskt fästinghalsband. Vi måste införa bättre kalasrutiner här i kojan, den saken är klar - i god tid före den 18 januari.


Matte tog i alla fall en ny bild på honom idag. Det är den till höger om ni undrar.
Den vänstra är tagen på Risungs den 2 september 2010 när Rolle var knappa 5 veckor.
Var man lagd åt det lite elaka hållet skulle man kunna säga att han blivit en större men betydligt blekare kopia av sig själv.

    

Fram för fler pannkaksdagar!

Av Ressu - 28 juli 2012 10:38



   ... det är vad han är, min lillebror.


Ta t.ex här om dagen då vi var uppe på klubben för att träna lite lätt för första gången på säkert en månad.
Vem passar på att stajla framför kameran då om inte Rolle.
Dels apporterade han på appellplan - och Eva fotade.




Sen gick alla upp till uppletanderutan i skogen, Andy, Madde, Tua, Iris, Curry, Vilda och Rolle och jag.
Vem hamnar på bild då? Jo, allas vår Rolle Rosk.


 
  
Om sanningen ska fram - och det ska den väl - så var det så att Eva (hon som fotade) inte kom upp förrän efter det att Andy, Tua och jag hade gjort vårt jobb i uppletanderutan.


Igår, fredag, hade vi släktträff igen.
Kusin Totti och ystra Rollesyster Lydia kom på besök, med både matte och husse.
Ett par timmar innan de kom hade matte preparerat skogen med våra sista tryfflar, delat dem i mindre bitar, paketerat dem i tefilter för att ev. kunna använda dem en gång till, och varit ute och grävt ner dem, så vi visste vad som var på 'G', Rolle och jag. Men Totti och Lydia blev nog glatt överraskade när vi stannade till i skogen och en efter en fick leta tryffel.


Damerna först, så Lydia fick börja. Hon rusade runt med nosen felinställd - hon letade nog figuranter.  
Sen fick åldermannen i gänget, Totti, ta över. Han fattade direkt vad som var i görningen, hittade tryffel - och svalde den! Med papper och allt! 
   
  
Som de artiga värdar vi var väntade vi till sist. På bilden ser ni att Lydia, Totti och Rolle ivrigt följer mitt arbete, medan hussarna helt har tappat fokus. De måste haft något oerhört viktigt att prata om.

  
Men till slut blev det vår tur och jag fick börja - age before beauty, som det heter.
   


Och sen lillskitens tur.

   


Rolle var inte siste man i tryffelrutorna - Lydia skulle få en chans till nu när hon stått en stund och kollat på oss som vet hur det ska göras. Och då hade hon fattat galoppen, d.v.s ställt in nosen rätt, så då hittade hon tryffel.


 


När all tryffel var upphittad - eller uppäten - fortsatte vi med en skön promenad i skogen innan vi gick hem till oss för att ta en lättare lunchfika. Alla fyra på en bild - högst ovanligt. Det är jag som anför följa-john-kisseriet.  
  
Hemma väntade bad i dammen - för Totti och mig, ett varsitt gott lunchkex till alla och mycket bus för ungdomarna.

Ja, ungdomar kanske de inte riktigt kan kallas nu, för om bara tre dagar fyller de två år. Tänk vad tiden går.
 


  
Det var som alltid jättetrevligt att träffa dem alla.
Speciellt Lydia - för det här med tjejer det är grejer det!


Tack Eva och Britt-Marie för fina bilder.   
   
              
   



Av Ressu - 26 juli 2012 21:57

Idag fick vi varsin tuggring, Rolle och jag. Jipppiiiie! Det var länge sedan sist.
Matte är lite överdrivet försiktig med såna där tuggsaker eftersom jag har en förmåga att alltför snabbt tugga i mig allt. Det går på nolltid och hon tycker att jag sväljer allt för stora stycken. 
Rolle, däremot tyckte att han ville spara sin till ett senare tillfälle och drog iväg med den i trädgården. Provade massor av gömslen, grävde lite lätt, lade ner ringen och puffade över lite jord med nosen. Sen gick han upp på altanen och lade sig och såg cool ut. Men efter bara någon minut var han på benen igen och grävde fram den för att hitta ett ännu bättre ställe. Så höll han på i säkert 20 minuter.

Här provar han att gömma den bakom rhododenronen i hörnet.
 

Men, nej, det passade inte den här gången.

Som sagt, så höll han på ett bra tag medan jag låg under bordet och tuggade på min - frenetiskt.
När han såg hur slemmig och god min blev efter ett tag tog han till slut och grävde fram sin, nu inte längre speciellt rena bitring, och lade sig på gräsmattan och tuggade ikapp med mig.

 
Nu har vi ingenting kvar - varken han eller jag.
Den lilla snutt som var kvar på slutet tog matte hand om för att vi inte skulle svälja den hel.
Underbart är kort.
    

Av Ressu - 4 juli 2012 14:49

Igår, tisdag, hade vi äntligen möjlighet att träffa tjocka släkten igen.

Tjock och tjock förresten, ingen av oss är det minsta överviktig. Tvärtom, de båda yngre är båda i tunnaste laget.
Solen sken och det var varmt och skönt, så vi bestämde oss för en badutflykt.
Träffades på klubben och tog en promenad ner till sjön och det var där vi blev blöta ända in på hårrötterna.
I alla fall Totti och jag. De där Risungsbarnen verkar varken ha fattat att de kan simma - eller att det är skönt.
Några badkrukor är de inte - bara okunniga om det fiffiga med att simma. Men det kommer. Vänta bara tills matte tar sig ett dopp i havet - då kommer nog Rolle att simma ut till henne, så mattig som han är. Aldrig många meter ifrån henne.


 


Så här går det till när vi badar:
Mattorna kastar ut flytleksaker, Totti och jag simmar ut och hämtar.
På land står Lydia och Rolle och väntar och kräver att få del av bytet.
Det spelar ju ingen större roll om de tar bytet en sväng, för den kastas strax ut igen ...
Och så pågår det så länge tiden räcker till eller mattes arm orkar kasta, för det är då inte min ork som tryter, den saken är buffalo.
Här följer en bildkavalkad:

Klicka på bilderna så blir de större.
               
             

När matte tycker att det är slutbadat för idag tigger jag snällt: "Bara en gång till, snälla matte. Kasta en gång till".
Och oftast gör hon det!  


Idag är det mattes födelsedag.
Hon har fått ett par sandaler av oss. Sandaler som tål att gå i vatten med. De ska nog komma bra till pass.

Avslutar med ett par bilder på explosionen i vår trädgård:
I förrgår såg 'bomben' ut som på första bilden    -    idag ser den ut som på den andra.     
 
 Vackra, underbara, väldoftande pioner slår nu ut mest varje dag.
 Vi har nog15 olika sorter. En del har ju faktiskt redan hunnit blomma över, t.ex svavelpionen, men många kvarstår. Härliga tider - strålande tider.


Hej hopp - ta ett dopp!

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se